Rätt hantverkare till rätt pris

 Intervju med Mari Zetterqvist Blokhuis, Ridskolan Strömsholm, Sverige

En välbalanserad och avspänd sits anses vara grunden för all framgångsrik ridning och en viktig förutsättning för att ryttaren ska kunna ge korrekta hjälper och inverka rätt på hästen. Det finns en stor risk för att hästen påverkas negativt om ryttaren använder en sits som märkbart avviker från den `idela´ sitsen. Nyligen startade en mycket intressant studie i samarbete mellan Ridskolan Strömsholm och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Projektet finanseras genom den nybildade Hästnäringens Forskningsfond. Horse Connexion fick en pratstund med Mari Zetterqvist Blokhuis som leder projektet.

HC: Varför tycker du att ryttarens sits är så viktig?
 

MZB: Ridning är en komplex situation som påverkas av en massa olika faktorer, till exempel ryttarens balans, kroppsmedvetande och inlärningsstil. Ryttaren kan bara påverka hästen om hon har en balanserad, följsam och samtidigt stadig position i sadeln. Även hästens temperament, utbildningsnivå och dagsform påverkar resultatet. En ryttare kan jämföras med en kedja som aldrig är bättre än sin svagaste länk.
 

Det anses allmänt att ryttaren har stort inflytande på hästens hälsa och välbefinnande. Dessa åsikter är inte vetenskapligt bevisade. Det finns en stor risk för att hästen påverkas negativt om ryttaren använder en sits som märkbart avviker från den korrekta sitsen. Om ryttaren till exempel sitter snett måste hästen kompensera det genom att försöka balansera upp ryttaren. På lång sikt kan det leda till olika typer av problem både i hästens muskler och skelett, och det kan medföra ett onödigt lidande för hästen. Därför är det nödvändigt att studera hur hästens välbefinnande påverkas av kvalitén på ryttarens sits.

HC: Vad är syftet med projektet?
 

MZB; Det övergripande syftet är att försöka finna metoder som kan användas för att förbättra ryttarens sits och samtidigt studera hur hästen påverkas av ryttarens sits.

HC: Hur kommer studien att genomföras?
 

MZB: Första steget blir att försöka definera, kategorisera och systematiskt mäta olika problem när det gäller ryttarens sits. Vi kommer att dela upp ryttaren i olika delar eller `boxar´ (t ex huvud, bröst/rygg, bäcken och ben). Inom var och en av boxarna försöker vi definiera olika typer av problem (avvikelser från den `ideala´ sitsen). Sen intervjuar vi tränare och ridinstruktörer för att utvärdera de olika problemen. Med intervjuerna som bakgrund utformas ett bedömningssystem som kan användas som underlag för kvalitativa bedömningar av olika typer av sitsfel hos ryttare.
 

Nästa steg blir att testa olika träningsmetoder som kan användas för att lösa olika typer av sitsavvikelser. Problemkategorierna diskuteras med Eckart Meyners (tysk expert på människans fysiologi och rörelser, se intervju I.2.) och andra som är experter på olika typer av fysiska träningsmetoder. Den här fasen innehåller också en experimentell studie som genomförs med hjälp av elever från Ridskolan Strömsholm. Syftet är att undersöka om det går att koppla olika typer av övningar till olika typer av sitsavvikelser. Elevernas sitsar bedöms först av ett antal tränare och instruktörer när de rider en standardiserad bana på olika hästar. Halva gruppen får ett personligt träningsprogram med övningar som de ska göra utan häst. Resten av eleverna används som kontrollgrupp. Efter en viss tidsperiod rider alla ryttarna banan omigen så vi kan se om träningsprogrammen hade några positiva effekter på ryttarnas sitsar.
 

Vi vill också undersöka hur hästens välbefinnande påverkas av ryttarens sitsfel och om en förbättring av ryttarens sits medverkar till att öka hästens välbefinnande. Här mäter vi hästens hjärtfrekvens och beteende (genom att observera avvikande beteende som t ex öron- och svansviftning, huvudrörelser och ljud).

HC: Vilka resultat förväntar ni er från den här studien?
 

MZB: Vi hoppas att vi kan hitta metoder som kan användas för att förbättra ryttares sitsar i utbildning och träning av ryttare på olika nivåer. Ett mera långsiktigt mål är att både ryttare och hästar ska få mer glädje av ridsporten.

HC: Finns det några liknande studier i andra länder?

Inte vad jag känner till, men vi vill gärna komma i kontakt med forskare från andra länder. Kontakta gärna info@horseconnexion.org om du känner till några andra studier i detta ämne.
 

Horse Connexion önskar Mari Zetterqvist Blokhuis och hennes svenska collegor lycka till med detta intressanta project..