Kan man lita på domarnas bedömning i dressyrklassen kür?

Resultaten från dressyrtävlingar har en avgörande betydelse för hästars avelsvärdering - men kan man lita på domarnas bedömning? Dressyr är speciellt svårt att bedöma eftersom resultaten inte går att mäta objektivt. Domare utbildas under kurser och seminarier, men det finns ingen handbok som ger exakta instruktioner om hur domaren ska döma, och det är många faktorer som inverkar. Placeringen av domarna runt dressyrbanan har till exempel stor betydelse.


 

En intressant studie om domares bedömning av internationella ekipage har genomförts av forskare från Polen. Syftet var att undersöka om bedömningen av kûrprogram är tillräckligt objektiv för att ligga till grund bland annat för avelsurval. Forskarna studerade 25 domares bedömning av enskilda moment i olika kûrprogram. Materialet i studien omfattade sammanlagt 9000 bedömningssiffror och man använde resultaten från de tio främst placerade hästarna i sju olika kürklasser på Grand Prix nivå (GP) och två klasser på Intermediare 1 nivå (INT) från CDI (Concour de Dressage International), World Cup tävlingar och Europa mästerskap (Josefine, Göteborg, Moskva, Hickstead, Lipica och Kaposvar). Totalt ingick 84 hästar i studien.
 

I tävlingsklassen kûr visar ryttarna 15 olika rörelser för domarna. Varje rörelse får utföras flera gånger. Ryttaren avgör själv i vilken ordning rörelsernas ska utföras och väljer sin egen musik till programmet. Varje domare (fem domare placerade på olika ställen runt dressyrbanan) ger dels en teknisk och dels en artistisk siffra för varje moment och bedömningsskalan 0 till 10 används.
 

Domarnas tillförlitlighet mättes med hjälp av ett speciellt index (`Index of Disagreement´). Man jämförde hur mycket varje enskild domares resultat avvek från medeltalet av samtliga domares bedömning (ju högre procenttal, ju större avvikelse).
 
Resultatet visade att endast fyra av domarna hade en avvikelse som var lägre än 10%. Åtta domare hade en avvikelse som var högre än 20%, och den domare som hade den största avvikelsen kom upp i 28,9%. Domarnas siffror var mindre tillförlitliga i Intermediare 1 jämfört med Grand Prix. I både klasserna var det minst en domare som avvek över 20% från genomsnittet.
 

Följande faktorer ansågs påverka de stora skillnaderna i bedömningen :
Domarnas erfarenhet
Domarnas placering runt dressyrbanan
Domarnas personliga uppfattningar och förutfattade meningar
För få träningstillfällen för domare på internationell nivå
 

Slutsatsen av denna studie är att resultaten i dressyrklassen kûr bör användas med försiktighet som ett redskap för avelsurval. Det nuvarande bedömningssystemet bör förbättras genom en större användning av statistiska metoder vid utvärding av systemet.

Kan man verkligen lita på domares bedömning vid dressyrtävling? Resultatet av denna studie belyser problemet med ojämn bedömning av ekipage på dressyrtävlingar. Kanske kan det utvärderingssystem som föreslås i denna studie vara ett bra hjälpmedel som kan användas vid utbildning och examination av domare för att få en större samstämmighet.

Källa
A. Stachurska*1, M. Pięta1, W. Markowski2 and K. Czyrska1, 1Agricultural University, Lublin, Poland, 2Medical University of Lublin, Poland. EAAP 2005, Uppsala, Sverige